20 mars 2014

Ett pokerspel

Obama var en kommunorganisatör innan han gav sig in i politik. Putin var KGB-överste. Detta förklarar ganska mycket om situationen på Krim. Obama spelar poker med hög insats och sitter med ett par i tvåor. Putin har en straight flush, med en kung högst.

Den utrikespolitiska eliten styr USA och den är helt klart internationalistisk.  Den har styrt sedan 1898.
Dessa människor har en informell allians med andra elit-västerlänningar, som kontrollerar sina länders inrikes-och utrikespolitik, men nu står de inför ett stort problem i USA. Allmänheten är trött på internationalism. De är trött på det amerikanska imperiet och att USA ska vara världens polis.

Eliten ser och hör att medborgarna fått nog. Afghanistan har tröttat ut alla och det finns ingen vilja att blanda sig i andra länders förehavanden.
Imperium-eliten  står också inför problemet att det inte finns någon nation som hotar USA. Amerikanerna älskar sitt land  och bryr sig i viss mån om vad som  händer på andra sidan gränsen, vilket inkluderar Kanada och kanske delar av  Latinamerika, men man bryr sig inte om vad som händer i Asien, Ryssland och Centraleuropa.
Faktum är att amerikanen inte kan identifiera särskilt många länder ens på en karta.

Det är inte så lätt längre att uppamma ett intresse för Afrika söder om Sahara, eller Pakistan, eller någon annat land om de inte levererar en massa olja.
Allmänheten bryr sig inte, vilket är rätt attityd.
Det är inte Amerikas roll att lägga sig i, men den inställningen undergräver det amerikanska imperiet.
Visst, Amerikaner gillar att känna sig viktiga, men inte så till den grad att de nu riskerar sina barns liv för att försvara någon utländsk nation. Allmänheten bryr sig inte om Krim.

Senaste Pew-undersökningen visar med en ungefärlig marginal av två mot en (56% vs 29%), att allmänheten tycker det är bättre att USA att inte engagera sig i situationen med Ryssland och Ukraina.

Regeringen skulle behöva ett tillfälligt “Pearl Harbor” för att förmå amerikaner att stödja ett nytt krig, men möjligheten för presidenten att engagera sig i nya militära aktioner har bleknat snabbt sedan Benghazi.

Det utrikespolitiska etablissemanget har genom åren sett till att pengarna från Washington fortsatt att flöda till många imperialistiska projekt.  USA har fortfarande 1000 baser runt om i världen men allmänheten vill inte höra talas om dem och känner knappt till det. Så länge man inte pratar om imperiet bryr sig amerikaner inte om det.  Men krigsmaskineriet behöver sabelskrammel då och då för att pengarna ska fortsätta att rinna till. I dessa dagar är det tydligt att det blir svårare och svårare att motivera.

 Fler och fler säger: “Det är inte vårt jobb Det är inte vår strid. Det är inte värt våra barns liv. Och när ska Europa ta ansvar för sitt eget försvar?”

Fördrag som Nato bidrar till att USAs dåraktiga ledare helt i onödan engagera landet i lokala skärmytslingar på andra sidan jordklotet.
Ukraina betyder mer för Europa än för USA. Dels vad gäller den europeiska säkerheten, men också den europeiska ekonomin.
Européerna har inte mycket att komma med vad gäller ett militärt alternativ eftersom de knappt har någon militär. Sedan bildandet av NATO har kontinenten i hög grad placerat sin säkerhet i USA: s händer.

Vad sägs om att européerna tar detta som en läxa och förbereder sig för att försvara sig själv mot utländsk aggression?

2 Kommentarer:

HazeP sa...

"Den har styrt sedan 1898."

Får man fråga vad som hände 1898.

Berit sa...

Isolationism har alltid varit en nedsättande ord. Det innebär att man inte lägger sig i. Det var den vanliga utrikespolitiken i USA fram till 1898. Det spansk-amerikanska kriget ändrade det. Man påstod då att spanjorerna bombade slagskeppet Maine, vilket lät McKinley-regeringen leda nation mot ett imperium. Det är fortfarande ett mysterium vad det var som orsakade explosionen. Spanjorerna gjorde det förmodligen inte, men det spelade ingen roll då.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.